Cirkus Cimba!

Ibland undrar man varför man håller på med hästar, speciellt när kl är 07:30 och - 7 grader ute! - Ja jag hade stalljour!

Jag är en person som ingen vill vara i närhetet av på mognonen, jag behöver ungefär 1timme för mig själv innan jag är en människa igen och det verkade inte hästarna förstå idag!

När jag kom till stallet skulle täckena på, på samtilga hästar, gick super bra tills det vart Peggys tur...
Hon var sur och tvär och försökte nafsa mig i jackan och armen heela tiden, fick säga till henne ett par gånger innan hon slutade, för när hon nafsar så är det ett "hot" från hennes sida det är inte öronen frammåt och smånafs för det är något roligt hästen har hittat. Men som sagt hon slutade!

Alla hästar fick täcken på sig och jag gick ut med peggy först för hon står som sagt i en sjukhage i våran hage så det blir smidigast att ta henne först!
Hur som helst fick peggt sitt hö i sin hage, och så kom Zola ut, då var hon i full färd att krypa under tråden till Peggy för att få äta hennes hö, när hon hade sitt egna. Slutade med att jag fick ta Peggys hög och lägga i mitten av hagen!

Såg senare att vattnet i stora tunnan var bottenfryst, och isen ville verkigen inte släppa, men tillslut efter tre tyngdtävlings lyft så!

Tillsist var det Emmy och Cimbas tur, hade ställt ut bådas hö påsar utanför, för att ta dem + deras påsar till hagen för att slippa en konflikt mellan alla hästar och deras hö. Emmy var först ut i hö påsen, jag vände mig ifrån Cimba som stod så lydigt still för att backa Emmy, så hör jag hur han lyfter hoven och ska undersöka påsen med höt (något som jag aldrig sett Cimba göra förut) När hö påsen väl prasslar till hoppade han rakt upp, fastade då med bakhoven i påsen och då var cirkusen Cimba igång. Runt, runt, runt for han. Tillslut fans det inget hö kvar i påsen och påsen släppte. Han lugnade ner sig så det var inga problem, men han lär ju vara rädd för påsar.

Så tipsruta 1 - ta inte två hästar + höpåsar samtidigt!

OBS - jag vet att man ska ta en häst åt gången egentligen, just för att undvika sådana händelser! Frågan är ju varför lyssnar man inte på det?!

Zolas historia!

Hennes liv började 1992 den 21 April. Hennes mamma heter Lola senator och kommer ifrån Danmark och hennes pappa heter Big Spender och var en svensk framgångsrik travare med ett temprament.

Zolas travarkarriär vart inte så speciellt långvarig hon sprang på travet till 1996 tror jag, sedan vart hon skadad. Hon har en skada i vänster framben (skenbenet). Den skadan har vi inte märkt av på senare år, men under det första åren började hon markera när det ända man tänkte på var att "rida, rida, rida". När jag och min syster fick Zola var vi INTE redo att ha en häst alldeles ensama så jag tackar våran förra stallägare som hjälpt oss med Zola! 
(nu tappade jag den röda tråden, tillbaka till den)

Vi fick Zola för 6år sen, hon stod i Sundsvall hos våran förra stallägares grannes syster. Hon hade tre hästar sen innan, och var gravid så hon var tvungen att göra sig av med två stycken, och Zola var en av dem. Zola hade för mesta dels blivit skogs riden, då hennes man hade tagit över motionen av Zola. 
Innan Zola kom till den förra ägaren hade hon blivit hopptränad väldigt mycket, samt synts på några clearrounder.
När hon kom till ägaren innan var det dressyr som gällde för Zola innan hon fick bli en skogsmulle. 

Hur hon kom till oss då 60mil från Sundsvall är en ganska lång historia, men jag ska göra den kort!
Jag var medryttare på en häst som hette Mac, som min förra stallägare ägde, hon ville att jag och min syster skulle ha en egen häst, och när hon fick höra det från hennes granne att hans syster hade en häst som skulle skänkas iväg så tipsa hon oss om den. Först sa mamma och pappa NEJ, men med lite övertalande gick det.(lyckligaste dagen i hela mitt liv, hade tjatat i 13år på en egen häst)



Ungefär såhär såg hon ut när vi fick henne!

När Zola kom till oss känndes det för ett tag att vi eller i alla fall jag hade tagit mig vatten över huvudet, Zola var ingen stor och trygg nordsvensk som Mac var, hon var inte en ridskolehäst som följde de andra. Hon var nervös, kunde inte stå still i gången själv, hon vart galen i boxen fall hon var själv inne. Hon var het, ibland gick det inte att rida ensam med henne. Det var inte min dröm av att ha en häst. Men allt detta lyckades vi lösa med det tog tid! 

Problem när vi fick henne:
- När man tog in henne i stallet själv och skulle bina upp henne, var hon galen, och gick bara rakt ut med en ur stallet, eller vart så pass nervös att man inte fick någon kontakt med henne.
- Boxen var inte hennes fridfulla plats om man säger så, när hon var själv i stallet och stod i boxen, undrade man ibland om hon skulle riva den eller hoppa över boxväggarna.
- Allmänt het när man red i skogen.
- Kunde vända hem helt huxflux. 

Alla dessa problem är lösta nu, ibland kan hon vara stressad i gången eller i boxen när hon är själv. Men det är väldigt sällan! 
Vända hem kan hon göra ibland men det är väldigt enkelt att övertala henne! 
Het är hon fortfarande, men det är något som vi kan hantera i dagsläget. Hon kommer alltid att vara en pigg häst, men nu är hon inte lika "explosiv" som hon var då!

Problemen berodde på att vi inte kände Zola, vi var inte redo för en häst helt enkelt.

En sak som jag vill tillägga det tog ca 3år att få Zola att stå själv i stallet, uppbunden i gången! - Har man ett problem så kan det ta allt från 1 månad till 3år som sagt eller mer att lösa det. Det är inget som blir löst på en natt, så ha tålamod!

Bild på Zola idag!

Det var lite historia om Zola, att hon inte alltid har varit ängeln som hon är idag. I senare inlägg kommer jag skriva hur jag och Madde har handskats med Zolas problem, samt hur vi löst dem!

Bye Mustang mineraler blå!

Efter mycket om och men så har jag insett att Zola tycker helt enkelt inte om sina mineraler, alltså Mustang mineraler blå, ni vet pulvret som jag köpte och trodde jag kom undan med ett kap, vilket jag inser nu att jag inte gjort. Efter snart en månad med dessa och Zola har lämnat dem varje dag!
Jag har provat att ha dem i müslin, och betforen men hon lyckas ändå lämna dem, så det blir att byta tillbaka till Eggersmans golden minerals som innehåller örter också! 

I och med att vi slutat att ge müslin så vore det bra om hon åt sina mineraler!

Så om någon vill köpa 8kg mineraler (pulver då) för 75:- så är det fritt fram att höra av sig!

Spring i bena!

Idag släppte jag Zola i paddocken, och gisses vad hon flög och stutsade runt av glädje, hon har ju som sagt haft en lugn vinter men idag fick hon springa runt, dock bara en liten stund då marken var hård, men dem säger ju att varierat underlag ska stärka senorna så en stund av spring kan väl inte skada så mycket! 

Efter att hon fått utlopp för sin energi så tränade jag horsemanship med henne vilket gick kanon, tränade förstås på inkall, halter och att hon skulle följa mig och ha sitt intresse på mig, och mer arbetsvillig häst kan man väl inte få som jag hade idag!
En riktig fröjd! 

Imorgon blir det ridning tror jag, håller tummarna på att svans kotan säger detsamma! 

Oturs vinter!

Ibland blir jag galen rent ut sagt. Känns som jag aldrig rider nu för tiden, så fort det är bra väder och så är jag skadad. Först magproblem, sen knäskada och nu svanskotan! USCH! 

I fredags ramlade jag på isen och slog i svanskotan så in i bomben, började till och med att gråta för det gjorde så jäkla ont rent ut sagt. Nu går jag som om jag har skitit på mig också. Får sitta på en kudde hela tiden, så idag (även det underbara vädret) fick Zola vila! :( 

Igår var i alla fall hovslagaren ute, så nu har hon nya skor (eller återanvända skor)! 
Sen vart det en skogstur för damen också, vilket hon hade uppskattat! 

I veckan ska jag försöka rida, om jag fortfarande har ont så får jag helt enkelt binda fast en kudde om rumpan!! ;) 


Lös sko!

Idag vart det bekräftat att Zola har en lös sko, höger fram! Som tur är har vi kontaktat hovis så han skulle komma ut nästa vecka! 

Idag var det i alla fall en fin dag, perfekt för att rida men som sagt lös sko vill jag inte rida med så Zola fick stå idag! 
Mockade ut hela hennes box i princip, och gjorde rent krubban, samt där hon har sin salt sten och det var ÄCKLIGT.

Zola fick bli rycktad i hagen idag, hade precis sopat hela stallet och det vart sjukt dammigt där inne så jag ville inte ta in henne helt enkelt! 
Zola uppskattade inte att bli rycktad i hagen kan jag säga, hon stod mest och tjurade när jag stod där och borsta bort henne bajs fläckar -.-! 

Imorgon är det Maddes dag!

nattsvammel!

Sitter just nu framför denna dum burk, kan verkligen inte slita mig ifrån den, även fall jag måste. Sitter här och funderar kring olika saker om hästar, ryttare osv. Men frågan är kommer jag verkligen fram till något?!

Den största funderingen som jag sitter och funderar på nu är hur olika vi är mot våra hästar!

Jag är en sådan person som är lugn mot hästen och har tålamod. Jag brukar inte vilja höja rösten till hästen då jag vet att en häst hör bättre än oss människor så vad tjänar det till?!
Att straffa ett djur ligger inte i min natur, och jag tycker personligen att man bör ha jäkligt bra ursäkt för att göra det om det ens är okej med det!

Oftast är vi människor den felande länken när våra djur gör fel. Det är vi människor som inte förstår oss på djuret helt enkelt!

Om en häst drar ner huvudet när man rider ska man tydligen "kicka" dem i magen med skänklarna (det har jag blivit lärd på ridskolan) bör man inte tänka efter ett steg till, Varför gör hästen detta?!
- Kan grund konditionen vara dålig att det ex blir lättare att andas om huvudet är närmare backen?
- Skulle den kanske precis hosta till innan du kickade den?
- Kan det vara sadeln, bettet eller någon annan utrustning det är fel på?
- Kanske till och med att hästen har ont någonstans?

Jag tror att alla hästar föds med en livsglädje, en kraft att vilja göra rätt, att vilja vara till lags. Men om vi människor inte fattar vad en häst menar när den säger till så kan man förstå att vissa hästar tappar just arbetsviljan, glädjen!
Jag är inte fläckfri, jag är inte bäst på något vis. Men ibland undrar man om inte vi människor tar genvägen till att lösa ett problem istället för att gå till botten med det hela!

Sådär lite nattsvammel så här på småtimmarna!

Promenad!

Har nästan blivit en vintervila för Zola. I år har vi tagit det väldigt lungt med damen, dels för utlandsresor, sjukdommar (ägarna) och det dåliga vädret! 

För mig personligen gör det inget med en lungn vinter, bara hon får daglig motion så hon håller lederna igång, eftersom det knappt går att trava så blir det oftast bara skritt för henne, men det sägs ju att det är den bästa gångarten! 
Och jag tror att vilan behövs för både ryttare och hästar, Zola har jag märkt har blivit jätte trevlig att rida. Mycket mer posetiv till arbete. Och min kropp känns mer som ett med hästen. Jag vet vad jag ska göra och när jag ska göra det så Zola får dem ultimata hjälperna så hon kan utföra det jag ber henne om! 


Igår vart det massage för damen samt promenad och strechig, vilket hon gillade, hon var inte alls så spänd i musklerna som jag trodde hon skulle vara. Och istället för att lägga öronen bakåt (vilket hon gör när hon är stel) så sänkte hon huvudet och nästan somnade, så det var nog bara skönt skulle jag tro! 

Idag är det Madde som har Zola, jag ska på möte!

Skrittpass!

Idag vart det ett skrittpass för Zola i paddocken, hade egentligen planerat att gå en promenad med henne eftersom hon har stått i 3 dagar nu. Men när jag hämtade Zola från hagen insåg jag att det inte skulle gå att gå en promenad med henne eftersom man kan åka skridskor på vägen! 

Egentligen tycker jag att det är de ridpassen som man inte planerat att göra som blir bäst, självklart planerar jag själva passet i ex paddocken, men jag menar att när man egentligen hade tänkt tömmköra och man ändrar sig i sista sekund och sadlar istället, det är dem passen som blir bäst tycker jag. När man liksom inte går in med någon förväntan att det ska gå bra eller dåligt, utan man tar det som det kommer!
Man får ett helt annat tänk med, tycker jag, ex om jag ska träna för en tränare så är det självklart att man vill att det ska gå bra, och att hästen inte "lyder" känns pinsamt, och det borde inte få ske (så nervös kan jag bli, att det liksom blir pinsamt när jag gör fel, och Zola också gör fel i och med mitt misstag så det är något att träna bort!)

Hur som helst gick i alla fall skrittpasset jätte bra, hon var trevlig i kroppen och sinnet, men lite orolig i munnen, red med ett tredelat eggbett, tror jag det heter, men jag misstänker att det är en aning för långt. Ibland funkar det jätte bra med bettet, och ibland inte, så vi får nog lägga det på is kanske.
Red bara 25 min, hörde efter en stund in i passet att en sko eventuellt lät lös så jag hoppade av och gick in i stallet och kollade, men skona satt som dem skulle så det var nog inget!
Imorgon är det min och Maddes dag, så vi får se vad som vi hittar på med Zola!

-2 grader känns som -52 grader

Det är verkligen fruktansvärt kallt ute, men det är bara -2gader. Helt sinnessjukt kallt rent ut sagt!
Vart ingen ridning idag för mitt knä är inte helt okej än, och jag vill verkligen inte att det ska bli värre så idag avstod jag från ridningen.

Zola fick massage istället och lite "trick" träning. Ska försöka lära henne piaff, eller grunden för det i alla fall, då Josse har hittat övningar som ska leda till en piaff. Zola var rätt ducktig faktist, även fall hon var pott sur för hon fick komma in sist, men det är sånt man får ta om man står längst ner i hagen, och matte inte ser något för det är bäcksvart ute!

Imorgon blir det till stallet runt lunch för att lunchfodra hästarna. Får se fall jag hinner och mocka åt Madde innan, beror på när mötet är slut!

Fredag den 13!

Idag började som en helt vanlig dag. Dock slutade den i kaos! 

Jag är en person som inte är så vidskeplig av mig, och fredag den 13 skrämmer mig inte. Och som sagt dagen började bra, hade ett toppen möte på Eductus, vunnit massor av kortspel mot mamma, samt tur med stallet att jag kunde få tid att mocka innan jag skulle ta in Zola (alltså mockade när jag lunchfodrade). 
Men när jag åkte till stallet andra gången kom oturen kan jag säga! 

Det hade börjat blåst mer, men jag var fast besluten att Zola skulle få motion. Hon hade fått stått två dagar så det var dags för motion så att säga! 
Jag hade planerat att longera damen på åkern vid grannstallet. Hur som så fick hon skritta på bra för att komma igång innan passet. Sen så kom diket till åkern, vilket hon ALDRIG hoppar över men idag var det dags. Jag traskade i alla fall ner i diket, för att visa henne att det gick att gå, och när jag tog ett skutt upp från diket och när jag landade så fick jag en hel häst i ryggen, vilket resulterade i att jag hamnade under Zola, och sträkte ut mitt knä på något konstigt vis så det gör satan i gatan ont rent ut sagt! 

Longerade i alla fall damen en stund, för att sedan inse att jag fick mer och mer ont i knät, så jag beslöt mig för att gå hem med henne (inte den vägern jag kom utan en annan utan dike) men där låg det en soptunna på vägen vilket Zola totalvägrade gå förbi, och jag orkade inte bråka med henne, dels för hon var så uppstressad och för att det var halt på vägen! 
Tillslut fick pappa komma och hämta mig och Zola på åkern, så jag hoppade över diket där vi kom ifrån (eller gick över så gott jag kunde) och pappa tog henne och hoppade över diket med. Är både stolt över Zola och pappa, dels för att pappa vågade hoppa över diket med henne, och dels för att Zolas hopp var jäkligt fint och graciöst. Men det stryker inte ett sträck över att hon faktist hoppade på mig, så nu Zola är det smörande som gäller för din del ett tag fram över! ;) - Det heter nog inte fredag den 13 inte för inte!

Den skadefria hästen del 2 - Hur är hästen i hagen?

Detta inlägg som ni kommer få läsa nu, handlar mest om hur hästen är i hagen, inlägget är inspererat från boken: Den skadefria hästen skriven av Amanda Sutton!

Detta inlägg kommer först och främst handla om hästar i hagen, vad som kan vara farlig för dem, och vad man kan tänka på när man studerar sin häst i hagen!

Skrittar din häst på bra i hagen, med huvudet i normalhöjd? - Detta är ett tecken på att hästen känner sig rörlig och tillfreds.

Hästen kan lätt stanna och rygga tillbaka? - Den kan kordinera sina rörelser och känner sig rörlig.

"Startar" lätt, eventuellt snabbt och utan problem när den ska gå iväg? - Hästen är inte halt och har inte ont någonstans, även här kan man se om hästen ser stel ut.

Kan hästen lägga sig ner och rulla sig från sida till sida?- Normal rörlighet och har inte ont någonstans, såvida det inte är koliksymtom som visas.

Kommer hästen bra överrens med andra hästar?- Stabil i phsyket och temprament.
Täcket ligger på sin plats? - Brja jämnhet i skelett och muskelatur, regelbundet rörelsemönster.

Drar/trampar inte av sig skor?- Rör sig korekt, inga psykiska/nervösa problem.

Hagen:
Giftiga växter ex. idegran, lagerhägg och korört? - Om hästen äter utav detta kan den dö.

Trasiga staket, speciellt slappt spända metalltrådar utan el - Hästar kan fastna och få skärsår, fläkskador,
frakturer, korsskador, skrubbsår, köttsår
(OBS Alla trådar i hagen ska vara spända, hästar kan fastna oavsett vilken tråd det är!)




Idegran


lagerhägg


Korsört

Hur lyckas man?

Sitter nu hos Andreas och väntar på mat, och innan det var jag i stallet och skötte om min lilla prinsessa som för övrigt var skit sur idag, brukar bli så när det har regnat/snöat, antar att hon blir stel osv. Plus att hon har ju ett litet temparemt också så det gör inte saken bättre! 

Idag vart det ingen motion, det snöade och regnade omvart annat här nere, och Zola var blöt så jag rycktade och använda massage borsten för att få spänningarna att släppa. Måste nog ta och massera henne i morgon i alla fall då det inte släppte helt, hoppas på en lugn skritt tur också, om vädret tillåter! 

Hur som så vart hon rycktad som sagt, och fick gå in i boxen där maten väntade samt lite mer hö än vad hon brukar få då hon fick komma in ganska tidigt. 
Hon brukar alltid få lite betfor och musli när hon kommer in, men idag hann inte betforen bli blöt så hon fick müsli bara och i där hade jag mineralerna, alltså pulvermineraler, vilket jag blandat runt i hela maten, för jag upptäckte att det fanns kvar mineraler i krubban innan. Dock trodde jag att det berodde på att vi inte blandat runt det med müslin och att det hamnade underst i en hög som hon då valde bort. Men ikke sa nikke, när jag kollade in i krubban låg det kvar 0,5dl mineraler. Hur lyckas man egentligen, nu pratar jag om pulvermineraler som sagt, nästan lika finkrossat som sand! 
Blir verkligen till att köpa Eggersmans golden minerals nästa gång, för dem gillade damen starkt! :D 

Vart finns motivationen i detta?



Låter bilden tala för sig själv, så här ser det ut hos oss just nu!

Den skadefria hästen del 1

I detta inlägg har jag tänkt ta upp saker och ting som man eventuellt kan missa, eller inte tänkt på när det kommer till hästens hälsa. Faktat är taget kommer ifrån Den skadefria hästen av Amanda Sutton!

Vad betyder allt vi ser i stallet egentligen?

Står hästen jämt på alla fyra ben i boxen eller spiltan och kan utan vidare rygga tillbaka från dörren om man ber den det? - Om den kan det är det ett tecken på att den inte har några problem med rörelser eller kordination.

Ströbädden, är den som den brukar vara? - Om den inte är det, kan det vara ett tecken på att hästen varit orolig, kolik eller andra problem med magen.

Ströbädden, är det blötare eller torrare än vanligt? - Detta kan vara ett tecken på om njurarna är okej eller inte.

Hästen kan utan vidare äta från golvet eller ur en hink på golvet? - Tänderna är ok.

Täcket ligger på plats? - Detta kan vara ett tecken på hur din häst är musklad, om täcket inte ligger på plats, eller har svårt att ligga på plats så kan musklerna vara olika utvecklade!

Hästen lyfter hovarna när man ska kratsa de? - Hästens närvarokänsla, medvetenhet och balans är ok.

Hästen kan resa sig, lägga sig coh rulla runt utan problem? - Hästens har god/tillfredsställande funktion i ryggrad samt bäcken.

Hästen går lungt ut från sin box? - Hästen är inte rädd, har kontroll över sin kropp!

Vissa av dessa saker kan vara väldigt självklara för vissa, men inte för andra. Men jag har valt att ta upp detta i alla fall, då det är extremt viktigt att kunna se vad hästen egentligen berättar för oss!

Om

Min profilbild

Beatrice

Beatrice är mitt namn. Min blogg riktar in sig på hästar. Då och då kommer det in något inlägg om fotografi, vilket jag brinner för väldigt mycket. För er som undrar så är min häst ett svenskt varmblod. Hon är en f.d travare men är nu omskolad till ridhäst pga av en skada hon fick på travet dock är det inget som varken hon eller jag märker av. Hon heter Big Lady Zola men vi kallar henne bara för Zola. Hon kommer från Sundsvall från början men år 2006 så fick jag och min syster henne och på den vägen är det. Om ni undrar något så fråga på!
RSS 2.0