Är jag glad och posetiv är Zola (oftast det, sen kommer det dagar då hon med kan ha en dålig dag). 
Och när dem dagarna väl kommer så får jag helt enkelt lyssna på henne. Ser allt för många som inte lyssnar på hästen. 
När jag kom från ridskolan så var jag uppfostrad till att hästen SKA lyssna på ryttaren, och om den då råkar ställa sig på tvären och inte vill så är hästen DUM. Det ska rättas med drivning, pisk, smackning, drag i tyglar osv. Vilket är fel!! 
Nu när jag haft häst ett par år har jag lärt mig, det är inte hela världen fall hästen inte vill. Hur ska det då kunna bli något possetivt fall hästen inte vill. Jag menar känner jag att Zola inte alls vill harva runt i paddocken, så rider jag inte där, för då kan jag räkna med att det inte kommer gå som jag vill, därför kanske jag rider likadant i som jag skulle ha gjort i paddocken fast i skogen/åkern! 

Jag förstår faktist inte riktigt hur man kan hitta glädje i något som man själv vill fast man känner att hästen inte vill.

Jag tycker att det är viktigt att lyssna på hästen, se dens signaler och inte ta allt för "bus" eller "trots". 

Sen förstår jag att ridskolan måste vara hård mot ryttarna och hästarna, att dem kan inte basera någon verksamhet fall hästen inte har lust för vissa saker, men då kanske inte den hästen är rätt för just ridskolan?

Hur som meningen i detta är i alla fall, våga lyssna på hästen, och se skillnaden på trots, bus och att dem inte har lust helt enkelt, det är levande djur vi pratar om, och om du inte kan respektera att dem kan ha en egen vilja (som dem oftast inte visar då dem vill göra allt för ryttaren) skaffa dig en robot eller något...

Tisdagssvammel till 99saker man måste göra innan man dör!