Allt blir så mycker roligare när man känner att en individ vill! 

Ex på olika hästar jag ridit: 

Mac: Nordsvensk, min första medryttar häst. Mycket snäll, lite lat, ganska arbetsvillig ändå.

lärde mig massor på denna häst, fast han kunde vara riktigt jävlig ibland med. Saknar honom grymt mycket. Önskar att jag kunde få ta en sista rid tur på han igen!
Även fall han var lat var det roligt att rida honom pga att han ville. Jag vill ha en häst som vill arbeta med mig inte emot mig. Man ska inte behöva kämpa mot en häst hela tiden! 

Shira: Korsning mellan halvblod och shire tror jag. Mycket snäll, men eftersom hon hade fått stått en längre tid pga skada så kunde man inte göra så mycket med henne, hon var en super trevlig häst som gjorde allt för att få uppmärksamhet. Även där fanns det arbetsvilja!

Slutade rida henne så jag kände att jag inte hade tid med att rida "till" en till häst så att säga!

Hannibal: Nu när jag tänker efter så saknar jag honom ganska mycket, tror denna häst skulle kunna komma långt nämligen. Tyvärr så vill jag påstå att han inte kom till rätta händer. Super trevlig ägare, har inget emot henne, men eftersom han bara var 13år och kunde komma så långt mer än bara traska runt i skogen. Han var väldigt omusklad när jag och Madde red honom. Men han var jätte glad för all uppmärksamhet han fick och han var jätte glad när man red, även fall han inte kunde så gjorde han alltid sitt bästa. Tyvärr så var han väldigt "lömsk" sparkade och bet efter en, men nu efter några år vet vi nog vad som var felet från början.

Top Gun: Grannstallets hoppstjärna skulle jag nog vilja beskriva honom som. Han var 21 år fast det kändes som han var 7, mycket trevlig häst, och det spelade ingen roll vad vi gjorde, han var alltid glad, en riktig läromästare. Anlednigen till att jag fick rida honom var att ägaren som pluggar på Strömsholm hann inte rida honom och han var till försäljning. Saknar den hästen grymt mycket. En av de roligaste hästarna jag ridit, lärde mig själv otroligt mycket utav honom!

Även han var jätte arbetsvillig, en riktig gentleman kan man säga!

Ivanhoe: Ivan, red mycket på honom i sommras och våren, slutade rida honom pga av skolan, men nu i efter tanke så var det nog bra för både honom och mig. Jätte snäll häst, men det var en kamp hela tiden, det spelade ingen roll fall vi var ute i skogen eller i paddocken, det var alltid en kamp, ingen arbetsvilja när det gällde mig. Tyckte dock det var jätte roligt att bli körd, så det gjorde vi och då var det en helt annan häst, men så fort jag satt upp så vart det en kamp.

Tror även att Ivan är en enmanshäst, man kan inte vara flera på honom. Han ska bara ha en, det har varit flera olika medryttare på honom, men av någon anledning har det inte funkat. Och det gjorde det tillslut inte för mig heller. Beundrar ägaren till max, att vinna hästens hjärta kan inte alltid vara det lättaste! 

Där fick ni en liten beskrivning på de olika hästarna som jag har ridit under åren, självklart har jag ridit Zola med!

Men som ni kanske la märket till så återkommer arbetsviljan, och det är det som är viktigt för mig, det ska som sagt vara roligt att rida, inte en kamp mellan häst och ryttare, då kanske det är bäst att inse att man inte passar!